Riksrevisionen och Finlands spelansvar

Riksrevisionen gav Sverige ett svagt betyg

Riksrevisionens rapport från februari 2026 bedömer att statens arbete mot problem med spel om pengar inte är effektivt. Kritiken gäller bland annat vägledning, stöd till kommuner och insatser för barn och unga.

Det gör jämförelsen med Finland nyhetsmässigt stark. Samtidigt som Sverige kritiseras bygger Finland om sin spelreglering från grunden.

Sverige och Finland har liknande problem men olika svar

Båda länderna har problemspelande, digitalt riskspel och svårigheter att kontrollera spel utanför licenssystemet. Skillnaden är att Finland inför ett nytt paket med flera verktyg samtidigt.

Finland bygger spelansvar in i marknadsmodellen

Finlands reform kopplar spelansvar till kanalisering. Tanken är att skyddsåtgärder bara får full effekt om spelaren faktiskt spelar hos aktörer som står under finsk tillsyn.

Därför kombineras licenser med identifiering, spelgränser, marknadsföringsrestriktioner, självavstängning och sanktioner mot olicensierade bolag.

• Stark identifiering och ålderskontroll.
• Nationellt självavstängningssystem.
• Begränsad eller förbjuden tredjepartsmarknadsföring.
• B2B-krav som ska göra det svårare för olicensierade aktörer att erbjuda samma mjukvara.

Den svenska läxan är verkställighet

Finland visar att licenssystemets kvalitet avgörs av mer än skattesats och antal licenser. Verkställighet, datatillsyn, marknadsföringsregler och spelarskydd avgör om kanaliseringen blir meningsfull.

För svenska beslutsfattare är frågan därför inte om Finland kopierar Sverige. Frågan är vilka svenska svagheter Finland försöker undvika.