Problemet finns i båda länderna
Både Sverige och Finland har digitala spelmarknader, lättillgängliga snabblån och unga riskgrupper. I båda länderna syns samma mönster: onlinekasino och betting pågår utan naturliga pauser, samtidigt som snabba krediter gör det möjligt att fortsätta spela när de egna pengarna är slut.
Skillnaden ligger i regleringen. Sverige har haft licenssystem sedan 2019 och nationella verktyg som Spelpaus, medan Finland bygger sina motsvarande verktyg nu, inför marknadsöppningen 2027. Omvänt ligger Finland före på kreditsidan, med ett statligt positivt kreditregister sedan 2024.
Kopplingen: snabblån och spelande
En finsk undersökning från inkassofirman Takaisinperintä, återgiven av Helsinki Times, kartlade kraftigt skuldsatta finländare och visar hur tätt snabblån och spel vävs samman.
Samma mönster syns i Sverige i indrivningen: enligt Kronofogden skickade 74 snabblånebolag omkring en halv miljon ärenden till myndigheten under tio år. Snabba krediter och spel är alltså en skuldmotor i båda länderna.
| Bland kraftigt skuldsatta finländare | Andel |
|---|---|
| Har använt snabblån till spel eller betting | 28 % |
| Tog snabblån specifikt för att spela | 25 % |
| Uppgav spelberoende som skuldfaktor | 32 % |
| Tog nytt snabblån för att betala ett gammalt | 65 % |
Källa: Takaisinperintä-undersökning 2025. Urvalet är redan skuldsatta personer, alltså inte befolkningsrepresentativt, men det visar mekanismen tydligt.
Spelproblem: Sverige vs Finland
Andelen med spelproblem ser olika ut i mätningarna, delvis för att länderna använder olika instrument och mätår.
En gemensam oro gäller unga män, men måtten skiljer sig. I Sverige har riskspelandet bland unga män i gymnasiet (åk 2) stigit från 8 procent 2022 till 10 procent 2023 och 14 procent 2025 (CAN). I Finland hade 6,9 procent av männen i åldern 18–29 problemspelande 2023 (THL). Talen mäter olika saker och är inte direkt jämförbara, men pekar åt samma håll.
| Mått | Sverige | Finland |
|---|---|---|
| Problemspelande (måttlig risk eller mer) | 1,3 %, ca 105 000 (Swelogs 2021) | 4,2 %, ca 151 000 (THL 2023) |
| Högsta risknivån | 0,3–0,6 % (PGSI 8+) | ingår i 4,2 % |
| Könsskillnad | Män kraftigt överrepresenterade | Män 6,6 %, kvinnor 1,8 % |
| Trend | Ned från 2,2 % (2008–09) | Upp från omkring 3 % |
Siffrorna bygger på olika mätinstrument (svensk PGSI respektive THL:s metod) och olika år, så nivåerna är inte direkt jämförbara. Folkhälsomyndighetens nordiska studie väntas ge de första jämförbara talen senare under 2026.
Skuldberget: Sverige vs Finland
Skuldbergen är stora i båda länderna, men de mäts och rapporteras på olika sätt.
| Mått | Sverige | Finland |
|---|---|---|
| Skuldsatta hos indrivning | 436 996 hos Kronofogden (2024) | ca 300 000 överskuldsatta av snabblån |
| Omfattning | 138 mdr kr i skuld, +16 % på ett år | nära 1 av 10 medborgare i utsökning per år |
| Hushållens skuldkvot 2024 | 177 % | ca 122 % |
De finska talen för överskuldsättning kommer från sammanställningar i branschmedia och bör läsas som storleksordning tills de verifierats mot Statistikcentralen. Den svenska Kronofogde-statistiken är myndighetsdata.
Så skiljer sig regleringen
Det är här länderna går isär mest. Båda inför nu kreditförbud för spel, men Sverige har hunnit längre med spelverktygen medan Finland ligger före på kreditinfrastrukturen.
Sveriges nya, utökade kreditförbud (proposition 2025/26:11) beslutades i riksdagen den 17 februari 2026 och tvingar bland annat betalningsmottagare att blockera kreditkort vid onlinespel. Finlands nya spellag förbjuder brett kreditbaserat spelande från marknadsöppningen. Före Finlands räntetak 2023 kunde reell årsränta på vissa snabblån överstiga 1 000 procent.
| Område | Sverige | Finland |
|---|---|---|
| Licenssystem för spel | 2019 | 2027 |
| Kanalisering | 84 % | 48 % |
| Nationell självavstängning | Spelpaus: 136 440 avstängda (1,6 % av vuxna) | Kommer med reformen 2027 |
| Kreditförbud för spel | Ja, utökat förbud från 1 maj 2026 (blockerar kreditkort) | Ja, ingår i 2027-reformen (1 juli 2027) |
| Räntetak på snabblån | 40 % (2018), skärpt mars 2025 | 20 % (okt 2023) |
| Statligt positivt kreditregister | Nej (statligt skuldregister utreds) | Ja, sedan april 2024 |
Nordisk utblick
För första gången finns snart jämförbar nordisk data. Folkhälsomyndigheten och systermyndigheterna genomförde hösten 2025 en gemensam studie med 30 000 svarande per land i Sverige, Finland, Norge, Danmark och Island. Resultaten redovisades till Regeringskansliet den 31 mars 2026, och den publika rapporten väntas via Folkhälsomyndighetens publikationsarkiv under våren eller sommaren 2026.
Redan nu är kanaliseringsskillnaden talande och förklarar varför Finland reformerar. Finland har i särklass störst andel spel utanför det reglerade systemet, vilket driver både licensreformen och de nya kreditreglerna.
| Land | Kanalisering |
|---|---|
| Norge | 91,5 % |
| Danmark | 91 % |
| Sverige | 84 % |
| Finland | 48 % |
Källor
- THL, Finländarnas penningspel 2023
- Folkhälsomyndigheten, Swelogs 2021
- Folkhälsomyndigheten, Spel om pengar i Norden (levererad 31 mars 2026, publiceras 2026)
- CAN, skolundersökning 2025
- Takaisinperintä-undersökning 2025, via Helsinki Times
- Kronofogden, skuldstatistik 2024
- Finlands konkurrens- och konsumentverk (KKV), räntetak på konsumentkrediter
- Skatteförvaltningen (FI), positiva kreditregistret
- Proposition 2025/26:11, Ett nytt förbud mot spel på kredit (Sverige)
- Finlands nya spellag, reform 2027
- Statistikcentralen (FI) och Statistiska centralbyrån (SE), hushållens skuldsättning